Rallarvisa

C Am Nog så må jag väl försörja mej till döden, F C fast jag synes till att spela på gitarr. C Am Men jag haver genomlevat många öden, F Am ty jag haver varit många flickors narr. F C Ja, nog är jag bedragen här i livet G C vem bjuder på ett glas eller två. F C Ja, nog är jag bedragen här i livet F C vem bjuder på ett glas eller två. Snart så haver jag till döden mej försörjat, jag är matt och klen och svag utav kärlek. Knappt så hade jag min usla levnad börjat, förrän första fleckan grymt ifrån mig svek. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Första fleckan ho hette Amelia. Ho var ljuvlig som Faen ni vill. Gud vet vad hjärtats ådror i mej börjar svia, när som fleckan gör för andra sig till. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Andra fleckan ho var döpter till Johanna, hennes läppar var som smör på karamell, men så bynte ho min kärlek att inblanna med ett dödandes gift en lördagskväll. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Detta giftet var kärlek till en annan, kanske bättre och rikare än jag. Därför tager jag till flaskan och till kannan alla dagar, liksom ävenså i dag. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Tredje fleckan, ho hette Adalmina. Ho va doter te en finer schersant. Men ho sjuknade av död och kval och pina, för ho blev bedragen av en löjtenant. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Löjtenanten ligger sjuk på lasaretten, inga ben han haver kvader i sin kropp, ty jag smockade den falskeliga sprätten, när han sulle gå till losamentet upp. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Fjärde fleckan ho kallades Amanda, å ho tjänade i finare hus, å ja velle mej mä kärlek beblanda just mä henne en lördagskväll burdus. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. För ho ägade ju peningar på banken, hundrafemti kronor på en sparbanksbok. Men så kommer det en röderhårig fanken, som den hära rallaren ur brädet vrok. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Många flecker har jag älskat här i livet, alla haver de bedragit rallaren. Ingen veta kan, hur livet hade blivit, om jag hållit mej till baraste en. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Men den allra sista hitta jag i skogen, mitt i natten på en dikesren - å hej. Dä den enda flecka, som har blett mej trogen, men den fleckans namn, det känner jag ej. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. För ho skrattade och grät och sa ajöken och dök in i skogens mörkaste snår. Kanske var de rent en liten herrgårdsfröken, som var ute på ett litet villospår. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två. Ja, nog är jag bedragen här i livet vem bjuder på ett glas eller två.